SCROLLA NED FÖR MER INFORMATION
Stillingsön är ett samhälle i Myckleby församling i ökommunen Orust i Västra Götalands län och landskapet Bohuslän.
Ortnamnet betecknar i snäv bemärkelse ett fritidshussamhälle, beläget vid sundet mellan Orusts östsida och fastlandet. Stillingsön har en historia som badort och har haft pensionat, badhus och societetssalong. Denna epok inleddes 1865 då ägarna av det närbelägna Kåröds säteri flyttade en före detta prästgård dit. De flesta av husen i området är enhetligt målade i vitt med detaljer i ockragult. Stillingsön var som namnet antyder ursprungligen en egen ö, skild från Orust av ett smalt sund som sedan några sekler är torrlagt.
I vidare bemärkelse används namnet även om trakten omkring den före detta badorten, kanske beroende på att Stillingsön är postort även för detta område. Andelen fritidshus är hög i detta område, men där finns en livsmedelsbutik och en bensinstation.
Orust är en ö i Bohuslän, Västra Götalands län. Den är efter Gotalnd och Öland Sveriges tredje största ö, och skiljs från fastlandet och från Tjörn av ett antal fjordar och smala sund. Tillsammans med ett antal kringliggande öar, såsom Kärinön, Härmanö, Gullholmen, Flatön, Malö och Lyrön, bildar den Orusts kommun.
De första människorna kom till Orust efter istiden för 11 000 år sedan, deras boplatser som då låg vid stranden ligger idag 40-50 meter över havet. I Enersbacken har det hittats skivyxor och pilspetsar.
Från bronsåldern har det hittats gravar och hällristningar. 1884 hittades ett svärd av brons i Ellösfjorden, svärdet är 101,5 cm långt och ett av de längsta från denna tid som hittats i Sverige.
Orust har varit svenskt sedan Bohuslän erövrades 1658.
Öns läge har gjort att fisket varit viktigt för befolkningen. 1752 var tillgången på sill mycket god och hela 1700-talet kallas den stora sillperioden och varade fram till 1808. Slutet på sillfisket innebar att bygden avfolkades och flera fiskelägen höll på att gå under.
Efter fiskeperioden ökade istället jordbruket, men utvecklingen av metoder och maskiner gjorde att arbetskraftsbehovet minskade och Orust blev åter en avfolkningsbygd. Från 1900 till 1968 halverades öns befolkning.
Efter 1950 började flera av öns varv att tillverka plastbåtar och är än idag är varvsindustrin viktig på Orust.
Invånarantalet har varierat kraftigt under åren, 1528 bodde det 2100 personer på ön. Befolkningen var som störst 1880 med 18129 invånare. 2006 hade kommunen 15 185 invånare, vilket inkluderar något tusental på de omgivande öarna.